Filosofia

2020 är nog ett väldigt underligt år. Känns som om det ena händer efter det andra, och speciellt grejer som känns så otroligt random? Antingen lägger vi bara mera märke till udda grejer som händer just nu var och varannan dag eller så är det bara the 2020 of it all.

Liksom först brinner Australien. Sedan drabbas världen av en pandemi. Jag blir gravid. Trump gör något dumt, igen. Det brinner i USA av diverse orsaker. Delfiner simmar i dalsbruk. Höstmarknaden i Ekenäs blev inställd. Det är den ena grejen efter den andra som bara toppar varandra. The list goes on and on and beyond. Jag menar, en Viking Line båt gick på grund igår? NÄR hände det senast. Men inget verkar förvåna längre, nu när vi snart nått årets slut. Nu lyfter man bara på axlarna och tänker – äh, det är ju 2020. What else is new liksom.

Det känns som om att alla väntar på 2021 och hoppas på att allt bara vänder. Det gör nog jag också, för nyår känns alltid som en nystart och man hoppas att allt skit från året innan blir kvar vid 00.00 slaget. Men om man måste tänka realistiskt så är det ju inte alltid så.

Allt har ju förstås inte varit dåligt i år, det var ju året då pusselindustrin gick på plus! Men i framtiden då man tänker tillbaka på 2020 så minns man nog det året som ett horror år. Året då man inte fick röra sig utanför landets gränser. Året då allt skedde på distans. Året då det mesta bara sket sig.

Förstås kan det bli värre 2021, hur vågar jag inte tänka på, men man mår nog bara bättre mentalt om man lite tror och hoppas på att det kommer att vända. Positive thinking! OPTIMIST JAVISST!

Ska bli intressant att se vad som kommer hända under de resterande tre månaderna som är kvar.

Give us strength. Alot of it. Ett helt jävla redbull flak!